UNIK ÄR BRA

2015-10-30 skrev jag följande till min kära vän Cornelia: 
 
De säger ”det är bara att göra det”. De lyssnar inte när jag säger att jag inte kan. Jag får höra samma fras hela tiden. När jag säger att jag inte kan koncentrera mig säger de bara ”men du måste, det är inget mer med det”. När jag säger att de inte går, att jag inte kan, att de inte förstår nonchalerar de bara det. Jag vet inte vad jag ska göra åt det, jag vet inte vad jag ska göra åt att alla tror att det är lathet. Jag vill inte att varenda arbetsuppgift ska kännas som Mount Everest att bestiga. Alla säger att de känner samma sak, ändå började de för flera dagar sen. Jag själv sitter dagen innan i ren panik. Ingen fattar fan hur det är. Jag vill inte ha någon jävla specialhjälp, jag vill bara fucking kunna plugga. Jag vill tycka det är kul och jag vill känna mig motiverad. Jag vill ha mina jävla A som får mig att må så bra. Men ska det innebära att må dåligt på köpet? För jag vill inte vara skoltrött och jag vill inte ha prestationsångest. Jag vill inte ha panik över skolan. Varför fattar ingen och varför känner ingen igen sig? ”Du kanske behöver gå en runda” Ja kanske, kanske behöver jag gå flera rundor varje lektion så att jag slipper närvara. Sedan när jag kommer hem också, så att jag slipper plugga. Jag vet att jag inte kan klaga på mitt liv, mina nära och kära mår bra, vi har gott med pengar och jag kan unna mig dyrare saker ibland. Men jag vill inte leva såhär. Jag vill inte skriva sånt här istället för att plugga på morgondagens prov. Jag vill ha lika lätt som alla andra har det. Varför har jag inte det?
 
Jag kan vara trött på att vara speciell, att bli skickad till skolsystern och kuratorn, och senare vidare till ungdomshälsan. Jag kan älska att vara speciell. Att jag märks. Men samtidigt gör det ont i mig att jag behöver ha hjälp med det, ska man inte få vara speciell? Nej, inte i Sverige, där det påverkar alla andra som är perfekta= lagom. Jag kommer alltid att sticka ut hakan, för det är sån jag är, och jag älskar att vara sån, det är denna egenskapen som kommer få mig att lyckas. Jag älskar också att jag är ambitiös men ibland kan det bli för mycket (även detta var anledning till att jag fick hjälp -så hjälpen hjälpte, missförstå mig inte, men ibland kan "speciell" vara jobbigt). Jag kallas "snabb" av människor som jobbar med sånt här dagligen, jag är snabb, jag är för snabb för människor i min närhet. Jag är impulsiv, jag pratar och sedan tänker jag. Jag är ambitiös, jag är inte nöjd om jag inte får det bästa. Jag tar för mig. JAG TAR FÖR MIG. JAG TAR FÖR MIG. Och jag kommer aldrig sluta med det. Jag är bra som jag är, jag är perfekt som jag är. 
 
Skolan börjar på fredag, och det känns lite piss, och lite okej. I slutet nu lyckades jag organisera livet ganska bra, framförallt i Geografin, så jag planerar att fortsätta så. Däremot har min engelska-lärare slutat, som alltid hjälpte mig när skolan var jobbig, eller livet i allmänhet, och alltid förstod och ville att man skulle lyckas. 
 
Nu är  det tisdag och jag ligger i Teos soffa och lyssnar på GIRLPOWER-musik medan han spelar FIFA. Imorgon har jag inga planer än. Jobbet idag var jobbigt. Hehe. Godnatt!
En som alltid hjälper mig när det är tufft och en som alltid uppmuntrar till självständighet. Världens bästa Tilda. 2011 skrev Tilda till mig "det är i motgång draken lyfter" och häromdagen skrev hon:

"Du är den finaste jag vet. Haha blir liksom så crazy när jag ser på dig, för du är verkligen en kopia av mig. Vill precis lika mycket och får liksom inte plats i den fyrkanten som Ljungby är. Men låt aldrig någon säga åt dig, låt aldrig någon bestämma över dig och låt aldrig "måsten", "passa in", "följa normen" komma före dina drömmar, dina planer och det du lever för. Människor är tråkiga, dem är fyrkantiga, dem är inte som vi. Vi är så mycket bättre, vi kan nå hur långt som helst och inte en enda jävel ska förstöra för oss. Du och jag ska ta världen med storm."

Jag är så lycklig att kunna kalla Tilda min vän. Vi SKA ta världen med storm, även fast du redan börjat, men jag kommer snart. ♥

 

Årsresumé maj/jun

Maj
En händelsefull månad, mycket festande, och många skratt. Let's start. Valborg! Som blev kaos, jag råkade ta sönder ett fönster hehe, nåja, sånt händer. 24timmars, inte så roligt, efter det så hade vi återigen en dubbeldejt hos Fille och jag tror att det involverade lite akolhol men inte säker! Vi spelade iallafall kubb och det var skitkul, iallafall för mig och Linnéa när Teo trillade och Fille skulle hjälpa honom upp. Återigen en fest inträffade. Jag utbildades för Donken och började jobba! Jag år gotte på Gästgivaregården och paddlade kanot med Linnéa. Jag införskaffade mig mina Raybans som jag i denna stund glömt namnet på hehe. Och min fina Ted fyllde år, hela 18 åååååårrrrr!! Och det ledde i sin tur till två fester på raken, eller inte endast pga det, men vi fick chans att fira honom på två tillfällen. Eller aa ett tillfälle, det andra tillfället var han inte så närvarande vid, hahahah jag och Edden hade däremot det hur kul som helst när vi hittade honom! Vi renoverade vårt hus, och det blev superfint. Vi gick kvällspromenader, jag "köpte" en katt åt Linnéa i försenad födelsedagspresent! Jag, Edden, Lisa och Ida åt tacos hemma hos Nea och sen körde vi raggarunda! Och sist men inte minst, jag bråkade med Soulnix! Go månad!
Juni
Månaden började med fest, minns dock inte vad det var för fest haha? Sen så solade jag, åkte bil med Pippi och var på Väla. Sen var det dags för studenten och många favoriter skulle firas! Och då blev det självklart partaj. Sen dagen efter var det skolavslutning och tanken var att jag inte skulle dricka mycket, hehe, men så blev det inte och jag åkte hem relativt tidigt den kvällen (moget!), Teo Taxi hämtade, guuuttt. Innan detta blev jag och mamma väldigt bruna, hmm varför? Sen blev jag kär i Ruby Rose tack vare OITNB,  jag sov i husvagn många nätter med una favorita grande. Jag firade midsommar i Halmstad, som dessvärre blev rätt misslyckat framåt kvällen, och till sist, det bästa: Jag åkte till Cypern med Teo. Och såsåsåsååå bra vi hade. Sola, bada, mys, festa, äta god mat, njuta, det var fantastiskt. Ooooch jag kan knappt bärga mig tills han och jag ska till Filippinerna i påsk!!! Sammanfattat kort och bra, men med massvis med bilder. Som ni gillar det, right?
 
Underbara månad!

Årsresumé mar/apr

Mars
Inleddes med att jobba på emballator med fotbollen, hemskt haha, men det gick över relativt fort. Sedan har jag även kollat massa Orange is the New Black, vilket jag fortfarande kollar om om och om igen, sen har jag ätit massa goda frukostar, som jag älskar att fotografera. Jag har myst med Teo även denna måndad och stretchat ut min mun med hjälp av hans generösa händer när vi tog roliga bilder, haha vet inte hur länge jag skrattade åt hur jävla ful jag kan vara ibland. Marsmånad spenderades även på fotbollsplanen. Jag har ätit good mat med mammsen och jag har lagat mat med Linnéa och Elin som blev mycket lyckat! Jag drabbades av kräksjukan och fick spendera timmar inne på toan, hemskt är det, så fruktansvärt verkligen. Myst lite mer med Conne i skolan. Festat! Alice hade fest denna månad och där var vi. Sen sista datumet spenderades hemma hos Fille där vi hade gambling och åt tacos (tror jag?) och Teo förstörde mina byxor och nästan min Filippa K tröja:/. Kaos var det men han köpte nya så självklart inga hard feelings. Bra avslut på månaden helt enkelt, och dagen efter väntade......
April
Denna månad inleddes i sin tur med rikskonferensen med MUF och Tilda och det var lärorikt och roligt, och där fick vi även in lite festande, som alltid är roligt med Thildar i sitt sällskap. Sedan festade jag, både klassfest och en fest hemma hos Albin, också roliga fester! Och dagen efter blev det bakismat uppe på Max, hehe. Kan faktiskt vara gott ibland! En annan dag var jag hos Conne och vi klädde upp oss för Coachella, haha. En dag var jag arg, på vem minns jag faktiskt inte, hahahah, men jag har typ 20 bilder från samma dag där jag pekar finger så något var det! En annan dag åt jag frukost på Roddys, med Conne trooor jag? Sen hände det även en tråkig sak.. Jag hade varit med Tilda den dagen och jag skulle faktiskt precis gå ur bilen mot bussen när Teo ringer, och det går knappt att höra vad han säger. Vi åker i alla fall dit med gasen i botten (sån sjuk tur att jag var med Tilda just den dagen, som då var den enda i min krets som hade körkort) och när vi öppnar dörren möts vi av en krampande Teo. Ambulansen kommer och jag hänger med till Växjö där han läggs in. Jag åker hem den kvällen med klump i magen. Dagen efter åker jag dit (jag gick inte till skolan denna dag) och där blir det också att jag får stanna över natten. Jag missade ett nationellt prov i engleksa, men med förstående lärare löste det sig. Jag låg bredvid Teo och såg han ha så ont, och det gjorde så ont i mig. Men viktigaste av allt är att han mår bra nu, det är vi alla tacksamma för! Men det var helt klart det som satte spår i mig denna månad. Det är alltid tufft är se nära och kära ha ont. Uppskatta dem!!